Fy tusan villket jäkla väder. Det enda jag känt för att göra idag är att ligga under täcket och vägra gå upp och möta dagen, men hungern i magen runt halv tio-tiden gjorde att jag inte kunde strejka längre. Väl uppe så var det ju inte så mycket mer att göra än att fortsätta vara uppe. Trotsade vädret och cyklade till gymmet, där det blev en ganska skön 8-kilometare i lagom 6-minuterstempo. Mitt knä som jag självdiagnostiserade som löparknä förra helgen höll sig också i schack, så kanske har vilan från springningen gjort susen.

Nu har jag egentligen ingen lust att hitta på någonting alls igen, men ska ändå snart hoppa i nån fräsig klädsel som passar ett 25års-kalas, och trampa iväg på cykeln bort mot triangeln.

Världens bästa Karin fyller nämligen år idag, så vi ska fira med lite middag och utgång.
Graaaaattis!